Koncentrat eller färdigblandat? Så räknar du hem rätt betongimpregnering
Står du med en betongyta och undrar om du ska köra koncentrat eller färdigblandat? Här reder vi ut skillnaden och hur du räknar hem beslutet.
Varför valet spelar roll
Här är hur jag tänker: valet mellan koncentrat och färdigblandat påverkar tid, pengar och resultat. Ett betongimpregnering-projekt avgörs sällan av bara priset på dunkens etikett. Det handlar om totalkostnad per kvadrat, flödet i arbetet och hur lätt du kan göra rätt.
Tänk så här: koncentrat är som sirap. Lätt att frakta, räcker långt, men kräver att du späder korrekt. Färdigblandat är som juice på flaska. Klart att använda, mindre risk för fel, men tyngre att bära och ofta dyrare per m².
Det spelar roll särskilt på stora ytor, där små differenser i åtgång och hantering snabbt blir tusenlappar. Och på små jobb? Enkelheten kan vinna, bara du har koll på åtgång och skarvar arbetet smidigt.
Koncentrat i praktiken
Med betongimpregnering koncentrat styr du spädningen själv. Vanligt exempel är koncentrat 1:4 spädning – en del koncentrat och fyra delar vatten. Det ger fem delar brukbart medel. Poängen: liten dunk kan bli många liter redo att användas.
Styrkan? Lägre kostnad per m² när du räknar ut total volym. Dessutom enklare logistik när du ska bära upp för trappor, in i hissar eller vidare ut på en stor byggetapp. Färre förpackningar in och ut.
Utmaningen? Noggrannhet. Blandar du fel blir effekten ojämn. Det kräver måttkanna, markerade spann och en tydlig rutin för vem som späder, hur och var. Gör en provyta så du ser spridbild och sug.
Färdigblandat i praktiken
Färdigblandat är plug-and-play. Skruva av korken och kör. Det är skönt när tempot är högt, när teamet växlar roller eller när du inte vill låsa upp någon vid blandstationen.
Du minskar risken för misstag vid spädning. Å andra sidan bär du mer vätska per m² och behöver ofta fler dunkar. På projekt med tight hisslogistik eller långa transporter in i byggnadskroppen kan det bli segt.
Min erfarenhet: färdigblandat passar små till medelstora ytor, provjobb, servicejobb och när du vill säkra jämnhet utan att tänka på blandningsförhållanden.
Räkna kostnad per m²
Kostnaden per m² är navet. Här är en enkel modell som funkar i vardagen. Vi bryter ner den i pris per liter brukbar vätska och åtgång på din yta.
Steg för steg, utan krusiduller:
- Räkna ut total liter efter spädning (exempel 1:4 ger 5 liter av 1 liter koncentrat).
- Dela inköpspris med brukbar liter → pris per liter ut på golvet.
- Multiplicera med faktisk åtgång per m² → kostnad per m² .
När du väl gjort första kalkylen går resten snabbt. Spara dina antaganden i ett block. Byt ut medel, uppdatera åtgången – klart. Tipset är att alltid skriva in ett intervall, eftersom ytan suger olika.
Åtgång per m² och underlag
“Vad är realistisk betongimpregnering åtgång per m2 ?” Beror på porositet, fukt och hur du applicerar. Tätare betong drar mindre, nygjuten eller mer öppna ytor drar mer. Två strykningar kan behövas för jämn mättnad.
Rimlig start: ange ett spann, till exempel 0,1–0,25 liter/m² per strykning, och kalibrera efter provruta. Provrutan ska vara 1–2 m² och bedömas efter tork. Kolla sug, flammighet och om ytan känns jämn.
Glöm inte metoden. Lågtrycksspruta ger snabb täckning, mikrofiberpad jämnar ut, och på större plattor kan du tidsvinna genom tekniker som power trowel där ytan bearbetas mekaniskt.
Logistik och lagring
Logistik och lagring känns tråkigt, men avgör flytet. Koncentrat betyder färre kollin och enklare mellanlagring. Du blandar nära arbetsområdet i små satser, så du slipper bära runt på halvtomma kärl.
Färdigblandat kräver mer plats och fler lyft. Fördelen är att varje dunk är redo. På små servicejobb i city kan det vara guld, särskilt om du jobbar i lokaler med begränsad vattenåtkomst.
Ett praktiskt upplägg är att sätta en minizon för blandning med uppmätta kärl. Skriv upp vem som blandar och när. På större jobb, planera körschemat hiss/port – vem kör vätska ut, vem applicerar, vem följer upp åtgång.
Miljö och transport
När vi pratar miljö och transport vinner koncentrat ofta på färre transporter och mindre förpackningsmaterial per behandlad m². Du tar in mindre volym för samma yta.
Färdigblandat kan vara smidigare på plats och minska spill. Men fler dunkar betyder mer att återvinna. På stora projekt kan det bli relevant att räkna koldioxid per leverans och väga mot arbetstid.
Här finns sällan ett enda rätt. Mitt råd: gör en snabb överslagsberäkning för volym in/ut och välj det som sparar både körningar och arbetsmoment utan att kompromissa med jämnheten.
Vanliga misstag att undvika
Alla gör dem. Poängen är att göra dem på provrutan, inte på hela lagret.
- Blanda “på känn” vid koncentrat. Använd alltid graderad kanna.
- Skifta applikationsmetod mitt i rummet. Det ger fläckig yta.
- Hoppa över provyta. Det kortar tiden nu, men kan kosta ommålning.
- Ignorera torktid mellan strykningar. Sugande ytor behöver paus.
- Ingen dokumentation. Skriv upp spädning, sug och åtgång per m².
Vill du säkra grundjobbet runt ytrengöring och applicering, kika på vår vägledning för dammbindning där momenten bryts ner steg för steg.
Snabb jämförelse
| Egenskap | Koncentrat | Färdigblandat |
|---|---|---|
| Kostnad per m² | Ofta lägre efter spädning och rätt åtgång | Ofta högre men stabil och förutsägbar |
| Åtgång och kontroll | Flexibel spädning för olika sug | Fast koncentration, enkel att repetera |
| Logistik och lagring | Färre dunkar in, lättare att bära | Fler dunkar, men ingen blandstation |
| Miljö och transport | Mindre volym per behandlad m² | Mer förpackning och transporter |
| Risk för fel | Fel spädning kan påverka ytan | Mindre risk, klar att använda |
Så väljer du för ditt projekt
Börja med målbilden: yta, tidsplan, bemanning. Stor yta, rörlig logistik och bra rutiner? Då lutar det åt koncentrat. Mindre yta, snabb insats, blandade erfarenhetsnivåer i teamet? Då är färdigblandat en trygg genväg.
Fundera också på materialval. Om du står mellan olika impregneringstyper eller hårdgörare kan du fördjupa dig i nano-silika för nygjuten eller äldre betong och justera spädning därefter.
När du landat ditt val, skriv ner en liten “spelplan”: spädning, provruta, verktyg, riktning, pauser. Spara den till nästa jobb. Behöver du fler guider och översikter finns de samlade på startsidan.
Frågor och svar
Hur tolkar jag 1:4 vid spädning?
Det betyder en del koncentrat och fyra delar vatten. Totalt fem delar – 1 liter blir 5 liter färdig vätska.
Vilket är billigast per m²?
Ofta koncentrat, eftersom du späder och får mer volym. Räkna alltid på just din åtgång per m².
Kan jag blanda olika satser under samma jobb?
Ja, men håll exakt spädning, märk kärl och gör provrutan med varje ny sats för att säkra jämnhet.
När passar färdigblandat bäst?
När tempot är högt, ytan är mindre och du vill minimera risken för variationsfel vid blandning.