Åtgång m² per liter för betongskydd, material och tid
Du vill slippa gissa. Hur mycket går åt, vad kostar det och hur lång tid tar det? Här bryter vi ner åtgång m² per liter till enkel plan på svenska.
- Varför åtgång m² per liter spelar roll
- Enkel ram: tre steg för mängdberäkning
- Porositet och spridningstal i praktiken
- Räkneexempel: så här gör vi
- Tidsplanering och produktivitet m² per tim
- Kostnad per m² utan överraskningar
- Logistik: beställ, leverera, lagra
- Snabb översikt: spridningstal, tid och kostnad
- Vanliga misstag att undvika
- Mini-checklista före start
- Frågor och svar
Varför åtgång m² per liter spelar roll
Du vill ha ett jämnt resultat och en rimlig budget. Här är hur jag tänker: när vi känner vår åtgång m² per liter kan vi dimensionera hela kitet – primer, densifier, sealer – utan att stå där med för lite material eller onödiga restdunkar.
Det spelar också roll för tid. Med en realistisk uppskattning undviker vi att teamet väntar på en sen leverans eller att ytan står halvgjord. Kort sagt: rätt mängd, rätt tempo, mindre stress.
Om du är helt i startfasen hittar du grundläggande orientering via startsidan. Därifrån kan du hoppa vidare hit när du är redo att räkna mer exakt.
Vi ska prata om spridningstal, porositet och tidsplanering i lugn takt. Tänk så här: vi ställer tre enkla frågor, och varje svar leder till en siffra som faktiskt går att jobba med.
Enkel ram: tre steg för mängdberäkning
Jag gillar att hålla det enkelt. Vi tar tre steg, samma varje gång. Först ytan, sedan ytan, och sist ytan – fast ur tre olika vinklar: yta i m², ytan som materialet möter (porositet), och ytan över tid (hur snabbt du hinner).
Det ger en röd tråd när du gör din mängdberäkning. Den kan låta teknisk, men här är greppet i vardagsspråk.
- Bestäm total yta i m² och dela upp i zoner om förutsättningarna skiljer sig.
- Välj spridningstal per produkt utifrån ytan och porositeten.
- Multiplicera och lägg på en modest säkerhetsmarginal för kanter och spill.
Porositet och spridningstal i praktiken
Porositet beskriver hur “törstig” betongen är. Nyslipad, öppen betong dricker mer än en tät, polerad yta. Det påverkar spridningstal – alltså hur många m² du täcker per liter. Lägre spridningstal betyder högre åtgång.
Här är hur jag tänker om intervallen: grov, absorberande yta kan ligga runt 4–6 m²/l medan en tätare yta kan hamna på 8–12 m²/l. Två skikt? Då räknar många ett lägre spridningstal för första skiktet och ett högre för det andra eftersom ytan mättas.
Det finns skillnader mellan produkter i ett betongskyddssystem. En densifier tränger ofta djupare och kan ha lägre spridningstal än en filmbyggande sealer. Poängen: välj ett rimligt intervall, notera det, och håll dig konsekvent genom kalkylen.
Räkneexempel: så här gör vi
Låt oss säga att du har 180 m² garagegolv, slipat till 80–120 korn, ganska öppet. Du planerar ett tvåstegskit: densifier + sealer. Vi siktar på ett jämnt, säkert underlag för fordon och vardagsanvändning.
Antag spridningstal 6 m²/l för densifiern i första draget, och 8 m²/l för sealer i andra. Mängdberäkning blir då: densifier 180 / 6 ≈ 30 liter. Sealer 180 / 8 ≈ 22,5 liter. Lägg till 10–15% marginal för kanter, pelare och overlap – då landar vi kanske på 33 liter densifier och 26 liter sealer.
För en mer varierad yta kan du dela upp: zon A 120 m² lite tätare (8–10 m²/l), zon B 60 m² mer öppen (5–7 m²/l). Summera zonerna separat, addera sedan. Det är lugnare att korrigera zon för zon än att chansa på ett snitt.
Tidsplanering och produktivitet m² per tim
Tid är lugn. När jag tidsplanerar börjar jag alltid bakifrån: när måste ytan vara redo att tas i drift? Därifrån räknar jag fram hur många timmar vi faktiskt har för förberedelse, applicering, väntetider och återställning.
Ett enkelt grepp: bestäm ett arbetstempo i produktivitet m² per tim och använd det som bas. Är ni två personer med låg friktion i arbetsflödet kanske ni håller 80–120 m²/tim med spruta eller mikrofiberpads. Med roller i trånga ytor kanske 40–60 m²/tim känns rimligare.
Planera skikt för skikt. Fasa in väntetid mellan skikten enligt produktens anvisningar och den faktiska temperaturen i lokalen. Vill du se hur själva momenten brukar flyta kan du kika på guiden som går steg för steg. Den gör det lättare att uppskatta växlingstider mellan drag och verktygsbyten.
Kostnad per m² utan överraskningar
När mängderna sitter är kostnad per m² enkel matte. Dela total materialkostnad med m², och lägg till en marginal för förbrukningsmaterial som pads, tejp och plast. Det är de små sakerna som gärna smyger upp kostnaden.
Gör gärna två versioner: en för “trolig åtgång” och en för “max åtgång” (lägre spridningstal). Då har du besked både till dig själv och beställaren om vad som händer vid mer absorberande fläckar eller extra skarvar.
Genom att kostnadsätta per zon får du bättre kontroll. Om zon B är mer porös blir kostnaden per m² högre där – helt okej, så länge det inte kommer som en överraskning. Tydlighet vinner alltid.
Logistik: beställ, leverera, lagra
Logistik äter tid om man underskattar den. Säkra leveransdatum i god tid och planera en buffertdag om något fastnar på vägen. Jag gillar att ha allt hemma minst 24 timmar före start, så material och verktyg hinner anpassa sig till rumstemperatur.
Behöver du justera kitet innan beställning kan du jämföra varianter och matcha mot miljö och belastning i guiden där väljer du rätt kit. Då undviker du att beställa fel typ och tappa fart i schemat.
Snabb översikt: spridningstal, tid och kostnad
Tabellen nedan är en fingervisning för planering. Justera efter din yta och dina verktyg. Lägre spridningstal ger högre åtgång – och ofta lite lägre tempo.
| Ytkategori | Porositet | Spridningstal (m²/l) | Skikt | Åtgång liter/100 m² | Tid (h/100 m²) | Kostnad per m² (exempel) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Slipad, öppen | Hög | 5–7 | 2 | ≈ 100 / 6 + 100 / 8 ≈ 29 | ≈ 1,5–2,5 | Medel–hög |
| Vibroyta, normal | Medel | 7–9 | 2 | ≈ 100 / 7 + 100 / 9 ≈ 24 | ≈ 1,2–2,0 | Medel |
| Polerad, tät | Låg | 9–12 | 1–2 | ≈ 100 / 10 + 100 / 12 ≈ 18 | ≈ 1,0–1,6 | Låg–medel |
Notera hur små skillnader i spridningstal gör mycket på totalåtgången. När du lägger in dina egna siffror får du en kostnad per m² som känns trygg att stå för.
Vanliga misstag att undvika
Det mesta går att rädda, men att ligga steget före är skönare. Här är några typiska snedsteg jag sett – och hur vi parerar dem.
- Att räkna på en genomsnittlig porositet för hela ytan trots tydliga zoner.
- Att inte reservera tid för maskinbyte, rengöring och småfix mellan skikt.
- Att glömma kanter och trösklar som kräver mer material per m².
- Att inte ha backup-verktyg om en roller eller pump ger upp.
Skulle något ändå bli knas med fläckar eller glans, kika på sidan för felsökning. Det är bättre att korrigera tidigt än att bygga vidare på ett fel.
Mini-checklista före start
Liten, snabb genomgång innan du rullar igång. Det tar fem minuter och sparar en timme.
- Yta mätt i m², uppdelad i zoner med porositet markerad.
- Spridningstal valt per produkt och zon, skrivet på en lapp.
- Mängdberäkning klart med 10–15% marginal.
- Tidsplanering per skikt, inklusive väntetider och städ.
- Leverans hemma, etiketter på dunkar, verktyg i ordning.
Om du vill fördjupa val av kit och upplägg längre fram finns en bred översikt i vår sida om betongskyddssystem. Den ger bra kontext när kraven varierar mellan zoner.
Frågor och svar
Hur noga måste spridningstalet vara?
Lagom noga. Välj ett intervall utifrån provyta eller erfarenhet, räkna zonvis och lägg till en liten marginal.
Vad gör jag om åtgången blir högre än planerat?
Pausa efter första skiktet, mät upp kvarvarande yta och justera kalkylen. Beställ kompletterande dunkar innan nästa pass.
Kan jag blanda olika verktyg på samma yta?
Det går, men håll koll på tempot. Spruta ger oftast högre produktivitet än roller. Testa liten zon och jämna ut övergångar.
Hur påverkar temperatur och ventilation tiden?
Högre temperatur och god ventilation kortar väntetider mellan skikt. Kallare, stilla luft gör att du planerar in längre pauser.