Beräkna åtgång och dosering per m² för densifier och sealer
Känns det snårigt att gissa hur mycket som går åt? Här går vi igenom en enkel metod för m²‑beräkning så du får rätt dosering och slipper överraskningar.
- Varför räkna på åtgång?
- Snabbt ramverk för m²‑beräkning
- Steg 1: Bedöm porositet och betongklass
- Steg 2: Välj produkt och mål
- Steg 3: Räkna dosering och åtgång per m²
- Praktiska exempel
- Tabell: typisk åtgång
- Vanliga misstag
- Testa liten yta först
- Gör ett enkelt kalkylblad
- När två steg behövs
- Frågor och svar
Varför räkna på åtgång?
Du vill undvika två saker: att stå där utan material när halva golvet återstår, eller att köpa på dig onödigt mycket. Med en enkel m²‑beräkning får du koll på dosering och total volym från start.
Tänk så här: ytan bestämmer grundmängden, betongens porositet styr hur mycket som faktiskt sugs in, och valet mellan densifier och sealer avgör antalet lager. När de tre pusselbitarna faller på plats blir planeringen trygg och lugn.
Om du letar helhetsupplägg kan du kika på våra system för betongskyddssystem eller hoppa till startsidan för översikten.
Snabbt ramverk för m²‑beräkning
Här är hur jag tänker. Först uppskattar vi hur sugande underlaget är. Sedan väljer vi produkt och antalet lager. Till sist multiplicerar vi ytan med åtgång per m². Klart.
- Mät ytan: längd × bredd = m².
- Bedöm porositet: tät, normal eller porös.
- Välj produkt: densifier för inträngning, sealer för ytskydd.
- Bestäm lager: ett eller flera beroende på mål.
- Räkna volym: m² × åtgång per m² × antal lager.
Det låter nästan för enkelt, men just därför fungerar det. Ramverket hjälper dig att undvika gissningar och hålla koll på åtgång per m² utan krångel.
Steg 1: Bedöm porositet och betongklass
Porositet handlar om hur lätt betongen släpper in vätska. En äldre, sandig platta suger mer än en ny, hårt glättad yta. Det påverkar dosering direkt.
Betongklass anger styrka och densitet i grova drag. En högre betongklass (t.ex. C30/C37) är ofta tätare än en lägre klass (t.ex. C20/C25). Det är ingen absolut regel, men en bra tumindikator för m²‑beräkning.
Jag är inte helt säker exakt hur din yta beter sig, men du kan snabbt få en känsla: dammar och kritar den när du drar handen? Då är den ofta mer porös. Glansig och hårt stålglättad? Då är den tätare.
Spar detta i bakhuvudet – det styr nästa steg när vi väljer densifier eller sealer.
Steg 2: Välj produkt och mål
Densifier tränger in i betongen. Den används ofta för att binda damm, härda ytan och skapa en jämnare bas. Tänk “inifrån‑och‑ut”.
Sealer lägger sig mer som ett ytskydd. Den kan ge smutsavvisning och enklare städning. Tänk “yttersta lagret”.
Ibland räcker det med en av dem. Ibland är det smart med båda i följd: först densifier, sedan sealer. Valet beror på porositet, användning och vilken finish du vill ha.
För mer kontext finns genomgångar för olika miljöer, till exempel källare och tuffa ytor som industrigolv.
Steg 3: Räkna dosering och åtgång per m²
Nu gör vi själva beräkningen. Grundformeln är enkel: total volym = yta × åtgång per m² × antal lager.
Typiska intervall (inte löften, mer som startvärden):
- Densifier: cirka 0,10–0,35 liter per m² och lager beroende på porositet.
- Sealer: cirka 0,08–0,20 liter per m² och lager beroende på produkt och yta.
Här är ett konkret grepp: börja i nedre spannet för tät yta och i övre spannet för porös yta. Lägg på ett andra lager bara om ytan fortfarande suger eller om målet kräver det.
Praktiska exempel
Exempel gör allt tydligare. Vi tar två scenarier och räknar från start till mål. (exem)
Scenario A: Tät, glättad platta i garage
Yta: 36 m² (6 × 6 m). Porositet: låg. Mål: dammfritt, lättstädat, normal trafik. Val: ett lager densifier, ett lager sealer.
- Densifier: 36 m² × 0,12 L ≈ 4,3 L.
- Sealer: 36 m² × 0,10 L ≈ 3,6 L.
- Totalt: cirka 8 liter, uppdelat 4,3 + 3,6.
Min tanke: börja med densifier i tunn dosering. Om ytan inte suger mer efter 10–15 minuter, är det nog. Avsluta med sealer i ett lugnt, jämnt lager.
Scenario B: Porös källarplatta
Yta: 20 m². Porositet: hög. Mål: binda damm och underlätta städning. Val: två lager densifier, ev. enkel sealer beroende på slutfinish.
- Densifier lager 1: 20 m² × 0,25 L ≈ 5 L.
- Densifier lager 2: 20 m² × 0,18 L ≈ 3,6 L.
- Sealer (om du väljer): 20 m² × 0,12 L ≈ 2,4 L.
Notera att andra lagret densifier ofta går åt lite mindre – porerna är delvis mättade. Du kan läsa mer om helhetstänk i källare.
Tabell: typisk åtgång
Tabellen ger en snabb överblick för planering. Se den som en startpunkt som du finjusterar med ett litet test på din yta.
| Underlag/porositet | Betongklass | Produkt | Ungefärlig åtgång per m² | Typiskt lager | Kommentar |
|---|---|---|---|---|---|
| Tät, glättad | C30/C37 och uppåt | Densifier | 0,10–0,15 L | 1 | Testa först; lägg mer endast om ytan suger |
| Normal | C25/C30 | Densifier | 0,15–0,25 L | 1 | Vanligt startintervall för m²‑beräkning |
| Porös, sandig | C20/C25 och lägre | Densifier | 0,22–0,35 L | 1–2 | Andra lagret går ofta åt mindre |
| Tät, glättad | C30/C37 och uppåt | Sealer | 0,08–0,12 L | 1 | Jämn film; undvik pölar |
| Normal | C25/C30 | Sealer | 0,10–0,15 L | 1 | Vanligt på garagegolv |
| Porös, sugande | C20/C25 och lägre | Sealer | 0,12–0,20 L | 1–2 | Andra lagret endast vid behov |
Vill du se processen för tvåstegsjobb i praktiken finns vår guide för garagegolv. Den visar flödet från rengöring till sista strykningen.
Vanliga misstag
Vi gör alla dem. Här är några du kan hoppa över direkt.
- Att inte provmäta åtgång på 1–2 m² först. Små test sparar stora problem.
- Att ösa på för mycket i första lagret. Låt betongen dricka i sin takt.
- Att glömma kanter och hörn i kalkylen. Lägg till en liten marginal.
- Att blanda ihop funktion: densifier för inträngning, sealer för ytskydd.
- Att inte anpassa efter porositet. Samma dos på alla ytor funkar sällan.
Testa liten yta först
Här är min favoritmetod. Maskera upp 1 m². Mät upp en liten, känd volym enligt tabellen. Applicera lugnt och se hur snabbt det går åt. Om ytan blir mättad tidigare än väntat, sänk doseringen. Om den fortfarande suger, höj lite vid nästa ruta.
Det är som att smaka av soppan innan du saltar hela grytan. Billigt, snabbt och säkert.
Gör ett enkelt kalkylblad
Ett litet kalkylblad på datorn eller mobilen gör underverk. Skapa kolumner för yta, porositet, produkt (densifier/sealer), åtgång per m², antal lager och total liter. Då kan du lätt uppdatera siffrorna när du ser verklig åtgång i dina testfält.
- Rad 1: Rum A, 18 m², normal, densifier, 0,18 L, 1 lager → 3,24 L.
- Rad 2: Rum A, 18 m², normal, sealer, 0,12 L, 1 lager → 2,16 L.
- Rad 3: Rum B, 22 m², porös, densifier, 0,28 L, 2 lager → 12,32 L.
Poängen är enkel: när siffrorna är framför oss blir besluten lugna och logiska.
När två steg behövs
En del ytor mår bra av två steg: först densifier för att mätta, sedan sealer för ytskydd. Det gäller ofta trafikerade ytor som garagegolv eller kravmiljöer som industrigolv. Vill du jämföra upplägg från ovan kan du gå via betongskyddssystem.
Frågor och svar
Hur många lager behövs?
Det beror på porositet och mål. Ofta räcker ett lager, men porösa ytor kan behöva två. Testa alltid en ruta först.
Hur räknar jag väggar kontra golv?
Mät väggarnas yta (höjd × längd) och använd samma åtgång per m². Tänk på rinnrisk och börja i nedre spannet.
Vad gör jag om betongen suger ojämnt?
Jobba i små fält och justera dosering. Låt tätare partier vara, ge mer till de sugande. Undvik pölar.
Räcker en densifier eller behövs sealer också?
För dammbindning och härdning kan densifier räcka. För smutsavvisning och enklare städning adderar många en sealer.