Porositet och absorption i betong så väljer du behandling

Betong kan se tät ut, men porerna styr verkligheten. Förstå hur betongen suger vatten – så landar du rätt behandling utan gissningar.

Varför porositet och absorption spelar roll

Tänk så här: porerna i betongen är som små gator. Om gatorna är breda och många rör sig vatten och smuts lätt. Är de smala eller delvis blockerade går det långsamt. Här avgörs hur väl en behandling tränger in, hur ytan beter sig och hur länge jobbet håller.

Här är hur jag tänker vid start: vi vill minimera risken för återbesök. Därför behöver vi en bild av betongens “sug”. Det påverkas av cementhalt, vct, ålder, härdning, och tidigare behandlingar. En enkel bedömning i fält sparar timmar senare.

När du vill djupdyka i valen mellan produkter hjälper guiden om välja betongimpregnering att sätta ramarna. Den här sidan fokuserar på hur du läser själva underlaget.

Vill du ha en bredare överblick över besluten hittar du fler steg i våra guider. Men låt oss börja med porerna, på riktigt enkelt sätt.

Så tänker du om porer – enkel modell

Betong har olika porer: gelporer (väldigt små), kapillärporer (större kanaler) och luftporer. Du behöver inte kunna deras exakta mått. Det räcker ofta att avgöra: liten, medel eller hög öppen porositet. Det leder oss närmare rätt val.

Hög porositet ger ofta snabb vattenupptagning. Låg porositet tar in lite vatten men kan ändå ha ytliga mikrosprickor som ställer till det. Absorptionen handlar alltså om både hur många porer som finns och hur de hänger ihop.

Din huvudfråga blir: hur snabbt tränger vätska in och hur djupt? Den frågan svarar du på med ett enkelt porositetstest och ett tydligt absorptionsprov. Vi tar det i tur och ordning.

Porositetstest betong: snabba fältmetoder

Målet med ett porositetstest betong är en snabb känsla: låg, medel eller hög porositet. Det behöver inte vara labbnivå för att vara användbart. Två metoder fungerar nästan överallt.

Dropp-test: släpp 1–2 droppar vatten på ren yta. Mät ungefärlig tid tills glansen försvinner. Direkt sug tyder på hög porositet. Står droppen kvar länge, är porerna troligen mindre eller delvis stängda. Metoden är enkel, men påverkas av temperatur och damm.

Ringsug-test: tejpa en liten ring (t.ex. kapad plastspruta) mot ytan och fyll med en bestämd volym vatten. Ta tid tills den volymen sugs in. Jämför zoner. Det ger ett bättre jämförvärde än en fri droppe.

Om ytan känns fuktig eller rummet är svalt, ta höjd för klimatet. Grundtips finns i avsnittet om fuktkontroll och klimat. Små skillnader i temperatur kan förändra intrycket rejält.

Absorptionsprov betong: vad mätningen säger

Ett absorptionsprov betong svarar på hur mycket vätska som går in under en viss tid. I fält kan du arbeta relativt: väger du en torr provbit, vattnar kontrollerat och väger igen efter bestämd tid, ser du upptagen mängd. Det blir inte labbnoggrant – men ger en tydlig riktning.

En annan variant är att markera en yta (t.ex. 10×10 cm), tillföra en känd mängd vätska och mäta restmängden efter en minut. Lägre restmängd betyder högre absorption. Märk upp och upprepa, så ser du spridningen.

Kom ihåg att betongens mognad påverkar. Färskare ytor suger ofta annorlunda än äldre. Knyter du ihop intrycket med sidan om ålder och hårdgrad blir tolkningen säkrare.

Jag är inte helt säker på varje enskild yta bara av ett snabbtest. Därför kombinerar jag två enkla prov och tittar efter mönster. När båda pekar åt samma håll blir beslutet tryggare.

Välja betongbehandling: densifiering eller impregnering

När vi landar i valet – densifiering eller impregnering – utgår vi från vad porositeten tillåter. Densifiering (kemiskt hårdgörande) kräver att en vätska kan ta sig in och reagera i porstrukturen. Impregnering (ofta hydrofoberande) syftar mer till att stöta bort vatten genom att ändra ytenergin.

Min tumregel: hög till medelhög porositet kan gynna en densifiering, särskilt om du planerar densifiering och polering. Låg porositet, eller där inträngning är begränsad, pekar oftare mot impregnering eller en tunn ytfilm. Det är inte svartvitt – men det guidar första beslutet.

Om du behöver väga flera egenskaper samtidigt (smutskänslighet, glansmöjlighet, framtida underhåll) är det smart att strukturera ett valark. Här passar guiden om välja betongimpregnering in. Den hjälper dig att matcha målbild med underlagets sug.

Slutligen: byt verktyg när ytan säger ifrån. Sugstark yta men med saltutfällning? Lägg tid på rengöring och provyta. Tät yta med fläckrisk? Välj impregnering med bra vattenavvisning och testa härdtid på en liten yta.

Betongimpregnering NS – hur tolkas det?

Begreppet betongimpregnering NS dyker ofta upp i nordiska sammanhang. “NS” används i Norge som förkortning för Norsk Standard och kopplas ofta till NS-EN 1504-2, som rör ytskydd för betong. Det är en ram för hur produkter och metoder kan beskrivas och provas.

Här är poängen: se “NS” som en referens till vilken standard familjen följer, inte som ett löfte om resultat på din yta. Kontrollera alltid produktblad för klassning, förbrukning, inträngningsdjup och testmetod. Matcha det med dina egna fältprov.

Om säljmaterial lyfter NS-termer, be om tydliga provdata för absorption före/efter. Jämför med dina snabba mätningar. När siffrorna pekar åt samma håll ökar chansen att valet fungerar i verkligheten.

Vanliga misstag och hur du undviker dem

Att skynda i början kostar i slutet. De här misstagen ser jag ofta – och så hoppar du dem.

För få provytor: en hall kan ha tre olika sugzoner. Lägg femton minuter på att testa flera rutor. Det betalar sig snabbt i jämnare resultat.

Fel tolkning av dropp-test: en blank droppe som “står” kan bero på damm eller tidigare vaxrester, inte bara låg porositet. Rengör och testa igen.

Överdos av produkt på tät yta: när inträngningen är begränsad stannar överskottet på ytan. Det kan ge flammighet. Tänk mindre mängd, mer tid och noggrann avtorkning.

Ignorerat klimat: kall betong suger långsammare. Koppla dina tester till råd om fuktkontroll och klimat och anpassa väntetiderna.

Checklista före beslut

• Bestäm zoner och markera 3–5 testytor per 100 m².
• Gör dropp-test och ett enkelt ringsug-test i varje zon.
• Notera tid och intryck: snabb, normal eller långsam absorption.
• Granska historik: tidigare behandling, städmedel, spill.
• Välj preliminär väg: densifiering, impregnering eller ytfilm.
• Lägg 1–2 provytor med vald metod. Utvärdera efter 24–72 timmar.
• Planera applicering, verktyg, väderfönster och skydd.
• Dokumentera: foto, tider, produktbatch och åtgång.

Översikt: val per egenskap

Tabellen är en snabb kompass. När verkligheten krockar med kompassen – lita på testytan. Den vinner varje gång.

Arbetsflöde från test till val

Så här får du momentum utan att missa viktiga steg. Kort, tydligt och görbart.

1) Förberedelse: städa en liten yta noggrant. Planera zoner. Ställ in enkla tidsmätare i mobilen. 2) Test: gör dropp- och ringsug-test i varje zon. 3) Tolkning: tagga zoner som hög/medel/låg absorption. 4) Förslag: matcha zonerna mot tabellen och välj behandling.

5) Provytor: lägg din valda metod i minst två zoner. Notera dosering, väntetid, avtorkning och intryck efter 24–72 timmar. 6) Justering: ändra mängd, tid eller metod om resultatet inte möter målbilden. 7) Genomför: rulla ut plan med samma disciplin som på provytan.

Vill du bygga vidare, komplettera med perspektiven i densifiering och polering så blir helheten komplett – från por till färdig yta.

Frågor och svar

Räcker ett dropp-test för att bedöma porositet?

Det ger en snabb fingervisning, men kombinera gärna med ett enkelt ringsug-test. Två datapunkter gör valet säkrare.

När är densifiering ett bättre val?

När porositeten är medel till hög och du vill skapa en tätare, mer polerbar struktur. Testyta bekräftar inträngningen.

Vad betyder betongimpregnering NS?

Att produkten relaterar till Norsk Standard, ofta NS-EN 1504-2. Se det som en referens och jämför alltid med egna fältprov.

Påverkar åldern absorptionen?

Ja, ofta. Yngre betong kan suga annorlunda än äldre. Koppla dina tester till hur ytan har härdat och använts.

Kan jag blanda metoder på samma golv?

Ja, zonindelning är vanligt. Tätare partier kan få impregnering, sugstarka partier densifiering. Dokumentera skillnader.